ja men suck

lyssnar på juno-soundtracket när de sjunger anyone else but you och jag blir blödig.
jag tänker på att det allting är någonting som är fel. att jag inte kan vara glad två veckor i streck utan att ha en dag jag vill grina för att livet är skit (moget). jag är rädd för att det är självförvållat, att jag skapar mina egna problem. och har jag inga problem, ja, då ser jag till att tänka på saker som kan bli problem längre fram cch blir sur/ledsen över dem. jag tror att det är så jag gjort hela tiden, och min kille har rätt i att jag nästan alltid ser problem i allting istället för att försöka tänka på bra saker. men det är svårt, för jag vill inte bli så ledsen som jag kommer bli om allt går år helvete nu, om en månad eller om ett år. men det kommer bli problem, problem jag inte kan förutse. och någon gång kanske vi kommer göra slut. på något sätt känns det säkrare att det sker på mina villkor, men det gör det verkligen inte. suck.