måndag 9 juni 2008

en vecka kvar

har inte förrän nu riktigt insett vad allt innebär. det är minst två år i min lägenhet i min stad, och vice versa. det kommer aldrig fungera, jag vet det, och det är jag som kommer bli den som får göra slut på det. jag är även den som kommer bli ledsen, eftersom det bara verkar vara jag som investerat någonting i detta. och orden "jag tänker aldrig bo i stockholm" ligger någonstans i bakhuvudet när jag tänker på att jag precis spenderat ett år i den här staden. den här staden som faktiskt, inte alls, är som stockholm, utan mycket sämre.
summerar allt jag gett upp i vårt förhållande och vet att han inte gett upp någonting. inte något. jag är inställd på att han kommer göra mig besviken, jag har sagt det till honom, och han verkade inte tycka det var så farligt, "vi får se hur det blir" istället för "fuck you din fitta, hur kan du tro något sånt om mig efter allt vi gått igenom". jaha.

Inga kommentarer: