sursursur

när jag surar summerar jag allting som någonsin varit dålig kring objektet i fråga och surheten slår nya höjder varje gång. det är inte hälsosamt, obviously, men jag ser det som någon slags rättighet.
undrar hur jag kommer bete mig när jag blir vuxen på riktigt. inte såhär hoppas jag.
men fan vad jag är inställd på att surheten ska bli bråk, särskilt när man som respons (i stället för, jagvetinte 'hur/vad är det?' 'förlåt' 'whatever') får 'sluta tönta dig'. fuck you. *mogen*